
Föräldraskapet är verkligen inte lätt man ställs inför många saker under barnens uppväxt.
När man ställs inför att nån annan ska vara extra vuxen, styvförälder eller bonus förälder (ja namnen på det är många) så kommer en massa andra känslor in i bilden.
Jag har ställts inför det och det var inte roligt alla gånger för det känndes konstigt på många olika vis.
Att vara bonusförälder för det är så jag kallar mig är inte heller lätt.
Man får inte bry sig för mycket i mångas ögon och bryr man sig för lite är det med fel.
Detta är ett känsligt ämne på mer än ett plan men det är kanske nåt man skulle vidröra mer än vad man gör, för det är tusen tankar och känslor inblandat i detta.
Jag kan bara tala för mig själv hur jag har kännt och känner det.
Det var inte roligt dom gånger barnen sa att bonusmamman var bättre snällare och roligare än jag och att dom fick en massa saker med, sånt jag inte kunde ge som ensamstånde.
Allt detta känndes för än hur det är så vill man som mamma göra sitt bästa och man vill sina barns bästa i alla lägen.
Bonusförälder ja det är nåt som man bara kliver in i, det finns dom som inga erfarenhetera av egna barn som plötsligt ska agera i ett främmande område.
Som förälder hinner man längta och vara nyfiken och så få växa in i en roll men inte som bonusförälder.
Där kommer man in någongång under barnets/barnens liv och så ska det börja pusslas så det passar in för alla och det är tungt eller kan även vara lätt för alla inblandade.
Nåt jag vill säga att när man är bonusförälder så är det inte lätt för varken den som blir bonusförälder eller barnen.
Detta är nåt jag skulle kunna skriva om hur länge som helst men du som läser får gärna prata med mig om det och är det nåt du tycker verkar knepigt så skriv hellre till mig än börja spekulera i vad det är jag skrivit och varför.